Xilona

Tror jag blivit skadad av att umgås med Sandra. Eller av att bo i Kronoparken vad vet jag.
Jag får i vilket fall typ panik varje gång det ringer på dörren. I förra lägenheten var det antingen Erik och då hade han egen nyckel eller så är det någon annan och då kan de stå kvar utanför.

Därför var jag inte jättesnabb fram till dörren när det plingade på här hemma typ fem minuter efter att jag kommit hem. Men var ju tvungen att iallafall titta vem det var (tack gode gud för titthålet) och stod en liten tanta utanför... Visade sig vara grannen tvärs över på undervåningen. De hade tydligen fått ett julkort som var adresserat till mig och Erik så hon hade lagt det hos oss istället och ville nu kolla att det faktiskt kommit rätt.
Rätt söt liten tant, Ulla-Britt tror jag hon hette, men hon mumlade när hon pratade så jag fick ju klämma ur mig ett "va?" i varannan mening. Måste låtit totalblåst. Eller bara döv.

Lite glad att vi inte har henne rakt under oss ändå. Hon såg rätt kritisk ut när hon stått där ett tag.

Allvarligt, jag är varken blåst eller döv. Däremot är jag uppenbarligen jävligt dålig på att kallprata.