Xilona

Nyss hemkommen från en promenad och humöret är definitivt inte på topp. Skulle gå med Erik, vilket jag egentligen borde lärt mig vid det här laget aldrig blir som jag tänkt mig, tror inte han är gjord för motionstypen av promenader. Så han seeegar medan jag vill traska på och han börjar hamna på efterkälken så fort jag gått ett par meter och jag börjar bli irriterad. Ber honom gå bara en smula snabbare ett flertal gånger eftersom han ju går precis bakom mig men så fort jag väntar på honom sänker han farten igen?! Och då blir han till sist irriterad han också, så han börjar gå megasnabbt, och jag menar, han har en aning längre ben... men när han väl är en fem meter framför mig sänker han farten till den takt jag ville gå från början, så jag ökar glatt takten i tron att vi faktiskt kan gå ihop, men när jag väl börjar komma upp jämsides börjar han typ springa tills han åter är en fem-sex meter framför mig och sänker takten...?! Så sket i honom, stoppade musiken i öronen och traskade på på egen hand. Han viker av "för att titta lite", jag fortsätter, vänder några hundra meter bort för att gå tillbaka, möter honom som fortsätter gå, så jag vandrar hemåt på egen hand, lite smått irriterad så... En bit innan korsningen där jag viker av hemåt till mig ställer jag mig och väntar för att se om han överhuvudtaget är på väg tillbaka. Väljer att räkna till 100 och bestämmer mig för om jag inte ser honom då så tänker jag gå hem och sedan är det hans call att höra av sig om han vill nåt. Är det nog oavsett. Han kommer på 98... Kul stämning på vägen tillbaka. Idiot.

Får ju dessutom vandra genom Kronoparken på vägen hem vilket aldrig är speciellt kul. Upptäckte idag att jag typ hamnade mitt i ett gäng med invandrarkillar som står och sparkar på lyktstoplar och hoppar på bänkar medan resten cyklar omkring... Gulp. Hatar att vara rädd.

Dessutom har jag grymmet ont i ryggen, känns typ som att nåt kommer ikläm hela tiden. Vet inte vart jag ska ta vägen.