Dags att klargöra en del grejer.
0Ok. Jag känner att jag måste klara upp vissa missförstånd här. Nu har jag hört från flera håll hur jag svartmålar mitt och Eriks förhållande här i bloggen och att det är åtskilliga som tror att det är pest och pina.
Det är det inte.
Det är bara så att jag tycker det är lättare att skriva här när jag är arg eller ledsen, då vill man skriva av sig och få ner känslorna på pränt. Jag har lättare att analysera mina känslor och tankar när jag har dem framför mig och när jag måste formulera mig och vara konkret.
När allt är frid och fröjd och jag mår prima, då behöver jag inte skriva av mig. Det är då jag sitter och kramas med Erik i soffan framför en bra film eller retas genom att stoppa mina iskalla händer innanför hans tröja eller står och pillar i hans hår när han spelar WoW. När hela jag bara är en bubblande massa av lycka och hela världen känns rosa och fluffig. Det känns inte riktigt lika givande att slå sig ned framför datorn i de stunderna och bara skriva; Idag mår jag bra. Idag är jag lycklig. Det ger mig inte speciellt mycket, men visst hade det gett en bättre och mer nyanserad bild av vårt förhållande om jag skrivit ned även de bra stunderna.
Sedan är det ju dessutom så att när det är bra, då är jag för upptagen för att sitta och skriva här, jag har en massa annat för mig. Det är när jag är ensam och ledsen som jag stänger in mig och inte vill prata med folk (Erik...), det är då jag vänder mig till datorn för att ventilera mina känslor. Sedan att jag är ensam och ledsen rätt ofta, det är en helt annan sak. Mitt känsloliv är en jävla berg-och-dal-bana och humöret svänger ibland fort som fan utan att jag egentligen vet varför. Så kan ju inte direkt klandra Erik för att han inte hänger med i svängarna när jag inte ens gör det själv. Men jag arbetar på det. På att fatta alltså, inte på att klandra Erik. ;)
Sedan kan det kanske spela in att man inte liksom vill... skryta för att använda ett dåligt ord, med att man har det så bra. Jag vet ett par stycken som inte är så intresserade av att höra om min eller vår lycka i tid och otid då dessa kanske inte har det så bra just nu, så då håller man liksom tillbaka.
Det är bara att inse, den här bloggen är som min dagbok. Jag skriver när jag känner att jag vill eller behöver det, och jag skriver för min egen skull och inte för någon annans. Men ni skall ta det jag skriver med en nypa (eller en hel jävla skopa) salt, jag har klara tendenser att överdriva saker och ting. ;) Både när det kommer till hur jag ofta tolkar saker negativt trots att de inte är det, och hur jag formulerar mig här i bloggen.
Ta mig inte på så stort allvar helt enkelt. :P
Jag älskar Erik och jag vill att detta förhållande fungerar, och det är egentligen det enda som är viktigt.
Over and out
Det är det inte.
Det är bara så att jag tycker det är lättare att skriva här när jag är arg eller ledsen, då vill man skriva av sig och få ner känslorna på pränt. Jag har lättare att analysera mina känslor och tankar när jag har dem framför mig och när jag måste formulera mig och vara konkret.
När allt är frid och fröjd och jag mår prima, då behöver jag inte skriva av mig. Det är då jag sitter och kramas med Erik i soffan framför en bra film eller retas genom att stoppa mina iskalla händer innanför hans tröja eller står och pillar i hans hår när han spelar WoW. När hela jag bara är en bubblande massa av lycka och hela världen känns rosa och fluffig. Det känns inte riktigt lika givande att slå sig ned framför datorn i de stunderna och bara skriva; Idag mår jag bra. Idag är jag lycklig. Det ger mig inte speciellt mycket, men visst hade det gett en bättre och mer nyanserad bild av vårt förhållande om jag skrivit ned även de bra stunderna.
Sedan är det ju dessutom så att när det är bra, då är jag för upptagen för att sitta och skriva här, jag har en massa annat för mig. Det är när jag är ensam och ledsen som jag stänger in mig och inte vill prata med folk (Erik...), det är då jag vänder mig till datorn för att ventilera mina känslor. Sedan att jag är ensam och ledsen rätt ofta, det är en helt annan sak. Mitt känsloliv är en jävla berg-och-dal-bana och humöret svänger ibland fort som fan utan att jag egentligen vet varför. Så kan ju inte direkt klandra Erik för att han inte hänger med i svängarna när jag inte ens gör det själv. Men jag arbetar på det. På att fatta alltså, inte på att klandra Erik. ;)
Sedan kan det kanske spela in att man inte liksom vill... skryta för att använda ett dåligt ord, med att man har det så bra. Jag vet ett par stycken som inte är så intresserade av att höra om min eller vår lycka i tid och otid då dessa kanske inte har det så bra just nu, så då håller man liksom tillbaka.
Det är bara att inse, den här bloggen är som min dagbok. Jag skriver när jag känner att jag vill eller behöver det, och jag skriver för min egen skull och inte för någon annans. Men ni skall ta det jag skriver med en nypa (eller en hel jävla skopa) salt, jag har klara tendenser att överdriva saker och ting. ;) Både när det kommer till hur jag ofta tolkar saker negativt trots att de inte är det, och hur jag formulerar mig här i bloggen.
Ta mig inte på så stort allvar helt enkelt. :P
Jag älskar Erik och jag vill att detta förhållande fungerar, och det är egentligen det enda som är viktigt.
Over and out