Nära-döden-upplevelse...

Åh... hehe, bara tvungen att berätta... Jag höll närapå på att trilla ner från fjärde våningen/ hyllan eller vad man skall kalla det, på jobbet idag. Skulle ha megamånga lådor och alla stod längst upp, längst in på pallen så jag var tvungen att klättra en smula. Upp är inga problem och var bara att klättra in på pallen så var lugnt, men när jag skulle ned igen så höll jag tag i pallen med ena handen och en järnbalk med andra och sänkte ned foten över kanten tills den träffade stegräcket och då la jag över lite mer tyngd på det för att kunna sänka mig ned på stegen igen, men då... slinter jag. Så tappar helt fotfästet där uppe, flera meter upp i luften. Med ett betonggolv nedanför... Håller ju fortfarande tag med händerna och ena foten har stöd men ändå... Högerbenet som tappade fästet slog in i en järnbalk (hej blåmärke) men hittade snabbt stöd igen så var ju inga egentliga problem heller. Och just då var jag inte ens orolig, var mer bara "hehe, ojdå". Var väl när jag kom ner som jag insåg hur nära det var, och hur förbannat dåligt jag mått om jag hade ramlat och slått i golvet. Då kan man ju vara glad om man går därifrån med bara några brutna ben liksom. Nåja, ingen idé att vara rädd hela tiden ivf, får la se till att vara försiktig och hålla tag ordentligt bara. Orkar inte göra som en del av de andra, be killarna om hjälp hela tiden. Lite skall man la klara själv.

Nej, sova var det ja. Va fan... GODNATT!


Robin

Haha, been there cissi! Såg att du hade sett mig flippa ur i badkaret också. Du behöver inte vara rädd, det är mestadels teater, även lite fylla inblandat också kanske, fast mest teater! :-D



Du får tare lugnt bland balkarna!

Stalker?

Namn:


E-postadress:


URL / Bloggadress:


Din Kommentar: