Xilona

Jag är nog så nära död man kan vara utan att ligga nergrävd. Menssmärtor ihop med bootcamp-passet from hell var en vinnande kombination. Mådde lagom dåligt. Kroppen liksom vibrerade, musklerna vägrade lyda, magen hade bestämt sig för att dansa samba och varje gång jag stannade upp eller reste mig fick de rummet att snurra på något mystiskt vis. Rätt häftigt. Lite extra guldkant fixade ledaren då hon sprang runt och tjoade och hejjade på "Kom igen nu! Du ser ju inte ens trött ut! Spänn magen! Ner med rumpan! Ya ya ya!" Undrar om det skulle vara berättigat att mörda sin tränare under sådana omständigheter...
"Le mot varandra! Kom igen, får jag ett leende!?" Yepp, måste vara berättigat... Måste la räknas som barmhärtighetsmord...?
Allvarligt, jag har nog aldrig varit så trött i hela mitt liv. Försökte tvinga musklerna till spänsthopp allt vad jag orkade, men de vägrade. Neråt gick bra, var ju bara att släppa och falla liksom, men sedan var det precis så man klarade sig upp till stående igen, hoppa? Don't think so.

Nu sitter jag och väntar på Criminal minds som Sandra sa började igen idag. Följer inte serien direkt även om jag sett en massa avsnitt, men då förra slutade med att man såg en massa människor sätta sig i liknande bilar och en av dessa sedan sprängs utan att man får reda på vilken, så måste jag ju bara titta idag... Jag röstar för att den gravida bruden strök med.

Kollade även in Blondinbellas videoblogg på Sandras inrådan... Klarade iallafall nästan ett helt avsnitt. Shit vilket uttal och attityd. Tycker faktiskt inte ens att hon är speciellt snygg så jag vet faktiskt inte riktigt vad hon har att komma med eller varför hon är så jäkla populär...

Fem minuter kvar, kanske skall sätta på äggen och tugga i mig några ipren? Fan att vi inte har panodil hemma, ipren gör typ varken till eller från... blir en tur till apoteket snarast tror jag bestämt.

Laterz