Intervjutajjm...
Intervjun i fredags gick helt ok. Eller kanske till och med bra. Folket var trevliga och lättpratade, jobbet verkar kul (om än med lite mindre inslag av design än vad jag väntat mig) och stället i sig verkar jättemysigt. Och farligt mot mina tänder. För att inte tala om mitt midjemått. Det står godis överallt. Ö.V.E.R.A.L.L.T. Och det är bara att käka på. Dock så har de ett gym på området så om man bara anstränger sig lite så kanske det blir plus minus noll...? ;)
0Vägen dit (och hem...) var dock ett helvete. Var ju lite orolig att jag ens skulle hitta dit så tog rejält med tidsmarginal. Jävla tur det säger jag bara. Större delen av vägen var stor, bred, asfalterad och jättefin. Sedan valde gpsen att visa in mig i skogen. Raaakt in i skogen. På en liten slingrig väg som bestod av 5% grus och 95% geggamojja. Bilen gled fram och tillbaka över vägen och enda sättet att inte helt glida ner i diket var att följa de redan uppkörda spåren och krypa fram med en maxhastighet på 30 km/h. I en och en halv mil. Jäkla tur att jag inte fick något möte för hade inte kunnat ta mig ur spåren. Och tur att jag inte har en lägre bil för då hade jag skrapat sönder hela underredet för spåren var fan inte lite djupa... Var total tantvarning på mig när jag körde, det var tio-i-två-fattningen som gällde och näsan var praktiskt taget tryckt mot rutan. :P
Valde en annan väg hem men hamnade fan inne i skogen lik förbannat. Inga direkta lervägar dock utan mer av det igenvuxna slaget... Lite jobbigt när man kör på en hyfsat stor, asfalterad väg och gpsen säger att man skall svänga av och det enda man ser är en skogsväg... Hade de bara haft några jävla skyltar med något annat än små byhålenamn så hade jag ju kunnat köra på dem och skita i gpsen men icke. Skumpade runt inne i skogen, körde förbi små övervuxna vägar, fick vända och köra tillbaka för att komma rätt, blev visad in på återvändsgränder och höll på att jubla högt så fort jag fick syn på asfalt. Trodde jag kanske råkat ställa in gpsen på att undvika stora vägar men icke. Står nog dock på "kortast" väg eller liknande, därav valet av pissvägar...
Hehe, men det som gjorde mig mest arg var att Erik inte trodde mig när jag kom hem. :P Kom hem och svor högt över gpsen och att jag kört genom skogen på både ner- och uppvägen och Eriks slutsats var att jag svängt av på fel plats. Han antog att jag bara svängde så fort gpsen sa åt mig att svänga, utan att uppfatta det där "om femhundra meter, sväng höger" och utan att kika på skärmen. Hehe, trodde jag skulle strypa honom. Det är väl klart som fan att jag kikar på skärmen om jag är osäker på vart jag skall? Stannade flera gånger och kontrollerade att jag faktiskt var på den utstakade kursen, och ändå trodde han mig inte. Det faktum att jag knappt käkat något på hela dagen samt suttit i bilen i över sex timmar gjorde väl inte mitt humör bättre heller direkt. ;) Efter thaimat, godis och mys blev dock kvällen rätt bra ändå... ;)
Får veta i vecka 11 om jag går vidare eller ej. Är de intresserade av mig så skall jag åka ner en sväng till och göra ett personlighetstest, en grundligare intervju (mer grundlig än de tre timmar jag var där...?) och kika in i själva godisproduktionsavdelningen. De skall välja två stycken av oss fyra som kom till intervju så jag har i alla fall 25% chans. ;)