Xilona

Kom mig iväg på fotbollsträningen igår även om jag tyvärr fick åka dit ensam då E blev tvungen att åka till USA med jobbet lite hastigt och lustigt. Hon hade tänkt att hon skulle hinna åka med och träna ändå men visade sig att sista flyget från Karlstad till Stockholm gick en bit efter fyra idag och då hon var tvungen att hinna packa och fylla i diverse listor igår kväll för att ens få åka till USA så blev det lite tight.

 

Men jag kom iväg och begav mig ut i skogen för att plocka upp A-S på väg till träningen. Kommer nog svära många gånger över den vägen. Hamnade bakom en jäkligt seg långtradare och en tio bilar med typ noll chans att köra om så hämtade upp A-S i lite senaste laget, men hann fram i tid trots allt.

 

Och trivdes jättebra. Folket hälsade, frågade var jag spelat förut osv och var bara allmänt trevliga. Sådan skillnad mot mitt korta gästspel i Norrstrands IF... De flesta var snäppet yngre men fanns några lite äldre också och var en rätt bra stämning i laget. Var lite tjafs, då speciellt en brud verkar vara lite av en humörspelare, men i det stora hela så kändes det väldigt bra. Skall definitivt dit igen och testa några fler gånger.

 

Tränaren hade tydligen sagt till A-S efteråt att han var imponerad och att det syntes att jag spelat förut, vilket får mig att undra vad han hade för förväntningar... För det var verkligen inte en av mina bättre träningar. Så många tåfjuttar har jag nog inte avverkat sedan jag började spela... Något mina stortår klagar rätt rejält på idag. :P Men värst är benen. Jag har alltid tänkt att jag ändå har rätt ok benmuskler då jag tränat dem i alla år, men de har uppenbarligen totalt förtvinat under de senaste åren... Sprang visserligen hela träningen men det var ju inte något särskilt imponerande tempo direkt. Och jag hade verkligen ingen som helst bollkänsla. Kunde inte över huvud taget avgöra var en studsande boll skulle hamna så blev en väldans massa meningslöst viftande med benen... :P Och ändå lyckas jag imponera på tränaren... Hehe, undrar vad A-S hade sagt till honom innan egentligen...

 

Känns dock verkligen idag att jag utsatte min otränade kropp för lite mer än den tålde igår. Trodde jag klarat mig rätt bra från träningsvärk för kände mig bara lite stel imorse, men helvete under dagen... Blev bara värre och värre ju längre dagen led så ser med tillförsikt fram emot morgondagen... ;) Trapporna har inte varit nådiga mot mig idag och Erik retade mig för att jag gick så sakta i affären. Samtidigt så är det en rätt skön känsla. Kanske inte fysiskt men i alla fall psykiskt. ;) Det känns att man gjort något. ^^

 

Dock så är nog träningsvärken i mage och rygg mest irriterande för gör förjävla ont när man skrattar eller hostar så blir lagom bitter på Erik när han lockar mig att skratta. Han tyckte visst att jag var lite kort i tonen. ;) Och jag lär la bli ännu roligare att umgås med imorgon I reckon. Life's a bitch. ;) Nu är det fanemig dags att sova i vilket fall så nightynight folks.