Inte som planerat...
0Är andra dagen idag som jag varit hemma från jobbet på grund av förkylning. Plockade dock med datorn i tisdags eftersom jag hade tänkt åka på möte på Volvo på onsdag morgon och efter det sitta hemma och cadda. Mådde piss på tisdagskvällen och mådde etter värre på onsdagsmorgonen, så fick tyvärr hoppa över mötet. Blev några timmars jobb igår och idag men inga fulldagar. Har varit helt död. Fick tagit mig till Apoteket igår för att köpa värktabletter, halstabletter, nässpray och en termometer. Tog även en tur till Ica då vårt kylskåp ekade tomt. Höll på att börja grina när jag stod där inne. Näsan kliade och rann så fick anstränga mig för att inte gnugga bort hela fejjset, försökte hålla tillbaka ett par hundra nysningar, huvudet dunkade hejvilt och tankarna var en enda röra. Behövde köpa mat men kunde inte komma på något jag över huvud taget ville ha. Slängde ner lite basicvaror och saker med mycket c-vitamin och drog mig mot kassan. Lastade upp alla varor, betalade och började packa påsarna. Såg att det kommit med en påse med blandsallad från killen efter mig så jag lade bara över den på det andra bandet. Kassörskan stirrade konstigt på mig så sade bara att den inte var min och tänkte that's that liksom, men hon envisades med att jag skulle få tillbaka pengarna. Jag ville ju bara därifrån och handlade om 25 kronor så sade att det var skit sam, men icke. Hon envisades så till sist var det ju bara att skriva under kvittot och få pengarna i näven. En skitsak liksom men just då ville jag verkligen bara hem.
Mår bättre idag men fortfarande rätt kasst så stannar hemma imorgon också. Vill verkligen försöka bli så frisk som möjligt innan helgen så jag kan njuta av vad syrran och modern nu planerat. Förvarnade syrran om att jag är sjuk och hon sade att det gjorde att planerna på att hoppa från flygplan, bestiga Mount Everest och ta en promenad till Nordpolen skulle skita sig så vi får la se... ;)
Är annars lite kyligt här hemma just nu. Hade en väldigt hetsig diskussion med Erik igår gällande feminismens vara eller icke vara, och medan jag blir väldigt engagerad och diskussionssugen så tycker han att det är totalt ointressant. Han inser att problemen finns men han tycker inte att de är lika allvarliga som jag gör vilket gör mig väldigt frustrerad. Och jag kan bli väldigt arg vid sådana här diskussioner vilket inte riktigt främjar min sak, så det blir sällan speciellt bra. Oooch nu pratar han inte med mig. Kanske lika bra att jag skall iväg den här helgen... ;)
Jag tycker inte att jag har fel i sak, men kanske får inse att det inte går att tvinga på någon mina åsikter. Bad om lite råd från utomstående hur jag skall få över honom på min sida, men fick istället rådet att ta ett steg tillbaka då det inte är hans kamp. Och det får jag väl hålla med om även om det tar emot. Fick en kommentar från en tjej som kände igen sig då hennes sambo skäms för henne och skäller på henne när hon pratar feminism, och hon sade att våra killar är skit och att hon hoppas att nästa blir bättre. Men där håller jag inte med. Jag älskar Erik. Även när jag tycker att han är en jubelidiot som inte håller med mig. Men det är mitt problem. Jag får inse att jag inte kan få över alla på min sida, världen fungerar inte så. Erik inser att problemen finns och det är en början. Jag får helt enkelt köra mitt egna race och fortsätta ta diskussionerna och visa på problemen. Om än kanske lite mindre hetsigt. Hade han sagt att han skäms för mig hade han däremot fått en snyting.