Asså allvarligt...

Jag får verkligen inte ihop någon text alls. Eller alltså, jag har massor med text, bara ingen vettig sådan. Just nu försöker jag att bara skriva ihop något så att jag kan börja redigera och ändra, men jag gillar liksom inte det jag fått ihop. Det säger ingenting. Pratade med mamma förut och berättade vad uppgiften jag sitter med är och hon bara skrattade rakt ut. Kan ni gissa vad jag skall skriva om? Uppgiften är: "Tell your life store in three incidents involving hair." Hår? Jag skall skriva mitt livs historia utifrån hår...?! Jag är helt lost. Måste lämna in något idag så får väl skicka in något dåligt i värsta fall, men alltså... Har suttit och stirrat på skärmen nu i några timmar medan hjärnan går på högvarv men kommer inte på någon bra eller fängslande vinkel på det hela. Tror jag behöver mat snart också, inte käkat sedan frukost så kanske är därför energin (och tålamodet) börjar tryta.
 
 
Hår. Massor av hår. Men noll inspiration.



Inte den bästa jobbmåndagen

Tog lite sovmorgon imorse men har trots det varit så sjukt trött hela dagen idag. Och blev ju inte bättre av att precis allt gick emot mig under dagen. Jag hann inte ens till mitt skrivbord innan jag blev hejdad av en gubbe som glatt konstaterade att då jag tagit över teamleader Ms arbetsuppgifter medan han är borta så kunde jag ta och fixa några punkter som han glömt/ignorerat det senaste. Och sedan fortsatte det så. Jag fick ta Ms möten där jag fick ännu fler punkter att åtgärda (när är det tänkt att jag skall hinna göra mitt vanliga jobb egentligen?) och till sist ville jag nästan gömma mig när jag såg någon komma mot mig eftersom i alla fall hälften mötte mig med ett stort leende och kommentaren: "Jag hörde att du tagit över Ms arbetsuppgifter medan han är borta?! Så jag tänkte om du kunde..."
 
Dessutom fuckade det mesta upp sig i fabriken så till sist visste jag inte riktigt om jag skulle skratta eller gråta längre. Himla tur att det fanns mer folk på plats idag i alla fall så kunde få hjälp när det brakade åt helvete. Ironiskt nog var det extra stressande att jag skall vara ledig morgon också, kände mig tvungen att få klart en massa grejer innan jag gick för dagen, men tror jag fick klart det viktigaste i alla fall. Och oavsett så finns det inget jag kan göra nu så försöker stänga av jobbhjärnan helt och hållet och låtsas att det är helg. ^^ Har legat i soffan och myst med Erik sedan jag kom hem. Jag har legat nergosad under en pläd, slösurfat och mumsat pepparkakor och godis medan Erik spelat TV-spel och stört sig på katten som sin vana trogen vill gosa på sina egna villkor. ;)
 
 



Jobb(ig)helg

Jag är verkligen helt slut i huvudet. Så jäkla trött. Samtidigt så vill jag inte gå och lägga mig än eftersom det skulle betyda att helgen är över. Och jag har typ inte fått någon helg då jag arbetat både lördag och söndag. Inte på eget initiativ dock. Min teamleader på Volvo drog på semester i fredags så han frågade om jag kunde vara huvudkontakten mellan Volvo och en leverantör som bygger några produktionsliner åt oss medan han är borta, och jag sade ja då jag haft en del med dem att göra tidigare. Men som Erik säger, ger man dem lillfingret så tar de hela armen. Teamleader M frågade även om jag kunde tänka mig att jobba på lördagen och efter lite betänketid så sade jag ja till det också då vi ändå inte hade några direkta planer. Men på något vänster så slutade det med att jag fick jobba hela helgen och att jag var ensam från hela upperbody (sidor och tak på karossen)... o_O Chefen kom förbi i fredags när jag skulle gå hem och konversationen gick som sådan:
 
"So you'll be working this weekend?"
"Ah, well, I'll be working Saturday."
"No, you'll be working the whole weekend."
"Ehm... No? I'm just working on Saturday...?"
"No, you'll be working the whole weekend."
"But... I only agreed to work on Saturday?"
 
Så han visade ett dokument som skickats ut till alla ansvariga där det vackert stod att jag var ansvarig för upperbody och att jag skulle arbeta hela helgen. Vem som fyllt i mitt namn där vettefan, men fanns inget att göra. Var sent på fredagen och alla hade typ gått hem så fanns ingen att byta med och när jag frågade chefen om jag verkligen var tvungen att komma in så blev svaret bara ett kort ja, såatteh... Bara att inse att min lugna helg i soffan fick stryka på foten och att det istället blev tidiga (nåja) kvällar, tidiga (nåja) mornar och massa jobb. Som tur var så har det ändå rullat på rätt bra och det har funkat även om jag varit ensam ansvarig i mitt område då vi inte haft några direkta problem. Och det är ju alltid najjs att få ihop några (massor) med timmar till kompbanken (eller extrapengar, har inte bestämt mig än...) också. Men hjärnan är verkligen helt slut nu. Har ju även brutit min veckovila då jag arbetat 7 dagar i rad, så kommer ta ledigt på tisdag. Hade ändå tänkt sluta vid lunch eftersom vi skall på tomtvisning i Trollhättan, så skall passa på att sova ut ordentligt innan Erik kommer hem från jobbet. ^^ 
 
Erik har varit supergullig den här helgen i alla fall, och har både plockat här hemma, diskat trots att det var min tur (och det var berg av disk och dessutom jobbiga saker så jag är sjukt tacksam), handlat mat och dessutom varit allmänt gullig med massa pussar, massage osv så kan inte klaga. ;) Idag hade han varit och köpt glögg, lussekatter, pepparkakor och hela köret så vi körde första-advents-mys när jag kom hem från jobbet. Hade tänkt få upp alla ljusstakar osv men vissa hittade vi inte ens (kvar i någon flyttlåda?) och resterande hade trasiga lampor. Hej antiklimax. Så får kolla efter lampor och rota i förråden imorgon så vi kan få upp vårt adventsmys i lägenheten.
 
 
Adventsljusstaken blev lite av en paniklösning då jag inte hittade något pynt till den heller... Hittade dock påsen med alla grejerna till julgranen så slängde i tre kulor i ljusstaken tillsvidare. :P



Lång dag med vissa störningsmoment

Har varit en sjukt lång och allmänt jobbig dag idag, men konstigt nog så har det ändå rullat på bra och saker har löst sig. Eller snarare, man har sett till att lösa saker. :P Fick sitta kvar ett tag då jag var tvungen att få iväg lite grejer innan jag drog mig hemåt, men tänker att det bara betyder att jag (förhoppningsvis) kan sluta tidigare imorgon. ^^
 
Blev btw sjukt irriterad på min gruppchef imorse. Eller det har jag egentligen varit ett tag nu... Asså... Jag har fått ta över ansvaret för gruppmötena med mek-gruppen efter att Isabell gick på mammaledighet, men då jag endast varit med på ett fåtal sådana möten sedan jag började då de flesta ställdes in och de vi hade var totalt innehållslösa, så har jag typ noll koll på vad jag skall göra. Och min chef vill inte berätta då han tycker att jag skall komma fram till det själv (wihoo). De här mek-mötena är dessutom lite av ett aber som det är och det är ingen som gillar dem. De gamla rävarna undviker att gå på dem helt och hållet och menar att de prioriterar projekten istället så har bara varit vi nya som suttit där de senaste gångerna, och då ingen av oss gått på dessa möten tidigare så kan ni ju tänka er hur långt vi kommit i processen... Har pratat massor med chefen och försökt få direktiv men han är sådär hjälpsam. Han pratar en hel del men det är inte så mycket matnyttigt som kommer fram. Han verkar älska plattityder och stora, vackra ord medan jag vill ha praktiska lösningar och tydliga riktlinjer.
 
När han bad mig kalla till de här mötena och hålla i dem så berättade han att jag hade kvalitéer som gjorde mig väldigt lämplig för det här jobbet och han bad mig tänka på dem och lista ut varför jag skulle vara duktig på att hålla i mötena. Jag kunde inte lista ut något specifikt dock men tänkte att det var något av det vanliga - jag är tjej, jag är ung, jag är smart, jag är framåt (pff), jag är positiv (mohahah) etc. Och så frågade han mig häromdagen om jag kommit fram till vilken min största kvalitet var, vilket jag sade att jag inte hade. Och vet ni vad hans svar var? Att jag är kompis med Steven, en av killarna på Volvo. Han är en gammal (nåja) räv som jobbat på de flesta avdelningar och som känner typ alla och han är allmänt väldigt duktig, och jag gick runt med honom större delen av sommaren och lärde mig linerna osv. Och då vi klickat rätt bra och har samma elaka humor så tjötar vi en hel del rent allmänt vilket då chefen uppmärksammat (de klickar definitivt inte...). Så chefens tanke var att jag, i och med att jag är så himlans bundis med Steven, kunde dra med honom på mötena och han i sin tur skulle dra med de andra gubbarna så att vi på det sättet kunde få igång arbetet ordentligt. Så min största bedrift, min största kvalitet, är inget personligt, inget karaktärsdrag, utan att jag lyckats bli kompis med en av gubbarna på plats. Känns bra. Känns upplyftande. Känns motiverande.
 
Så, chefen har varit på mig en hel del om de här mötena och ifrågasatt varför det är så få deltagare och varför jag inte jagar reda på de andra och tvingar med dem på mötena. För då kommer jag ju bli riktigt jävla populär liksom... Och igår så valde han att sitta med på mötet och se vad vi skulle gå igenom och han lyckades faktiskt dra med några fler av gubbarna dit. Som tur var så hade jag en rätt bra agenda för en gångs skull så gick rätt bra trots allt. Han tog delvis över mötet efter en stund dock, men det var nästan bara skönt då jag kunde koncentrera mig på att anteckna vad alla sade under diskussionerna. Har varit svårt att både leda mötena och föra anteckningar, så hädanefter så får jag ge något av jobben till någon annan. Men i alla fall. Medan jag sitter där och skriver så ifrågasätter chefen varför jag inte har kopplat in min dator till projektorn så att alla kan se vad jag skriver, varpå jag svarar att jag inte vill det då jag bara skriver stödanteckningar. Jag blandar hejvilt mellan svenska och engelska (då mötet hölls på engelska på grund av chefen), kör punktform, har mängder med stavfel, hoppar mellan meningarna osv, så ser inte snyggt eller tydligt ut någonstans, men tanken är ju att jag skall renskriva allting efteråt. Men han fortsatte tjata och tyckte att jag visst kunde visa det jag skrev, men jag stod på mig och vägrade och till sist så gav han sig. Mina anteckningar är för mig och ingen annan. Han klagade dock på att han kan skriva samtidigt och saken är att ja, det kan han, men han skriver bara ner enkla meningar under våra större gruppmöten. Han skriver endast de beslut som tas eller enklare frågor som ställs etc, medan jag försöker få ner hela diskussionerna. Känns inte riktigt som samma sak. Sedan drog han dessutom över mötet med en halvtimme trots att folk ville hem och när det väl var slut så fick han några att stanna kvar ytterligare för att gå igenom vissa saker som tagits upp under mötet.
 
Och så idag då. Då kommer han till mitt skrivbord vid halv elva och klagar på att jag inte skickat ut mötesantackningarna än och ifrågasätter varför jag inte är klar. Jag förklarar att jag haft möten hela morgonen och inte hunnit börja med dem än och då börjar han tjata om olika filer som vi gick igenom på mötet och om jag kunde skicka dem till honom, om jag visste var de låg och när jag inte visste det så frågade han varför jag inte jagat reda på dem. Jo, asså... Möten hela morgonen och allt det där...?
 
Asså, jag vet inte. Jag gillade honom i början, och rent generellt så har jag inte så mycket emot honom egentligen (till skillnad från majoriteten av folket) och han har vettiga åsikter om mycket, men vi prioriterar och tänker väldigt olika.
 
Nåja, det här var inte alls det jag skulle skriva om när jag öppnade bloggen... Ursäkta romanen. Egentligen skulle jag bara säga att jag hade haft en lite jobbig dag men att jag nu låg hemma i soffan och myste och njöt av den här utsikten:
 
 
Såatteh.. ja. Godnatt på er. <3



Gräsänka

Sitter här i soffan och myser för mig själv då Erik är iväg på lan i Trollhättan. Passade på att köpa ost och kex när jag ändå är ensam då Erik inte anser det vara "riktig mat" och därför inte vill köra på det som helgmat. :P Dessutom läskade Helena med det för ett tag sedan så har varit för sugen på det ett tag nu. Det och vin. ;) Följde som vanligt med lite annat smått och gott också, som en burk Ben&Jerrys och en bamsepåse med godis men just nu är jag mest bara mätt så det får vänta lite...

 
Har annars inte gjort så mycket idag. Läst en massa manga, diskat och vikt tvätt typ. Det sistnämnda var inte ens speciellt tråkigt då jag glatt skuttade runt med musiken på högsta volym och på allmänt bra humör. 
 
Var på redigt mycket sämre humör igår dock. Hade bokat tvättid 16-20 men kom inte ifrån jobbet så tidigt som jag hade hoppats så var inte hemma förrän 17. Men plockade ihop tvätten och bar ner allt till tvättstugan bara för att upptäcka att någon jävel snott vår tvättid och låst dörren. Kunde höra tvättmaskinerna där inne också så insåg att det inte bara var tiden innan som glömt grejerna i torktumlaren (har hänt några gånger). Blev lagom irriterad så gick och hämtade mobilen, slog mig ner på tvättkorgen och gjorde mig beredd på att vänta på vem det nu vara månde som snott vår tid. Erik anslöt runt 17.30 när han kom hem från jobbet och sedan satt vi där nere i källaren till 17.55 när kvinnan som snott tiden behagade dyka upp. Hon tvärstannade så fort hon såg oss och började be om ursäkt direkt så jag som hade arbetat upp mig rejält och var beredd att skälla ut henne totalt tappade liksom tråden. Hon sade att hon frågat någon annan om det var ok att ta tiden om man inte dykt upp på en timme och fått ett ja, annars hade hon "aaaldrig tagit någon annans tid!" men jag svarade bara att vi jobbar och därför kommer hem sent och att vi behövde tiden. Hon fick vackert plocka ur sina dyblöta grejer så att vi kunde lägga in våra kläder. Hon försökte byta tid med oss då hon tydligen hade en tid på söndagen men då blev vi nästan bara mer irriterade. Vem snor någons tid när man har en egen två dagar senare liksom? Hon fortsatte att be om ursäkt och beklaga sig över att folk inte städade tvättstugan ordentligt medan hon plockade undan sina grejer och torkade av precis allt, medan vi mest bara ville att hon skulle gå sin väg så vi var väldigt korta i tonen. Fick visserligen inte till den utskällningen jag hade tänkt mig (hade bara känts mysko om jag börjat skälla på henne när hon redan bett om ursäkt, som värsta psykobruden liksom) men är ändå lite stolt att jag inte vek mig och sade att det var ok, för det är mitt vanliga beteende. Knyta näven i fickan, klämma fram ett leende och säga att det är lugnt när någon beter sig som en idiot. Tror det var rätt tydligt att vi var irriterade den här gången dock. ;)
 
Well, idioter finns överallt. Nu ska jag luta mig tillbaka och njuta av resten av mitt vin och fundera på om det kanske finns plats för lite efterrätt ändå. ;)



Slå pattarna i taket, Trollhättan

Förra veckan var som sagt en riktig kulturvecka för min del. Förutom middag och spökvandring med en bunt gamlingar blev det även en föreställning med Bianca och Tiffany Kronlöf med ensamble i form av "Slå pattarna i taket" ihop med Club ÅF i Trollhättan. Och fan vad jag skrattade. Tårarna rann och magen gjorde ont och jag var riktigt lycklig när jag gick därifrån. I början var jag lite halvskeptisk dock då allt var väldigt extremt och skrikigt vilket jag inte riktigt gillar, men det tog sig. Showen var en salig blandning av olika musikgenrer, ståuppkomik, konstiga kläder, poesi, videos (de var typ bäst på hela kvällen, så jävla roliga!) och massa brandtal. Det mesta var träffande men som sagt, skrikandet kunde jag varit utan. Och sedan blir det väl mest lite löjligt efter det hundrade "kuken", "fittan", "runka", "knulla" etc etc, men så länge man inte är tokpryd så är det väl ingen fara.
 
Jag skulle lätt rekommendera showen till de flesta, men jag gissar att brudar med i alla fall en viss feministisk ådra uppskattar den mer. Gubbarna som var med tyckte showen var bra men de missade en hel del av igenkänningsfaktorerna. Och showen driver ju en hel del med "den vite medelålders mannen" / "CIS-mannen" så de kände sig väl lite träffade då och då. ;) Blev riktigt irriterad på tre kollegor dock då de bestämde sig för att gå efter typ en kvart. Tydligen så var det inte roligt nog för dem utan baren lockade mer. Deprimerande. En av dem blev dessutom arg då de "anklagade svenska militärer för att vara mördare!" när de egentligen bara konstaterade att vi har soldater vid X antal orosområden i 65 länder eller vad det var, och det var bara som svar på det svenska skenheliga snacket om att vi alltid är neutrala och aldrig deltar i krig osv osv. De pratade om allt möjligt, typ "Sverige är världens mest jämnställda land! Nej, för det var ju Island." och "Sverige är landet där flickor får de bästa betygen i skolan, men det är lugnt, vi kompenserar det med att ge pojkarna högre lön när de börjar arbeta!" osv. Därför var militärkommentaren bara en liten bikommentar i det stora hela liksom, jag hade typ glömt bort det innan min kollega (lagom argt) nämnde det då vi frågade varför han gått tidigt. Tröttsamt.
 
Jaja, skitsam. JAG gillade den i alla fall, och om ni får möjligheten så rekommenderar jag att ni ser den. ^^
 
 
Hittade den här videon på Youtube, så det är inte min video, men låten var med i föreställningen så tänkte ni fick ett litet smakprov. :)
 



Antiklimax

Vet inte om jag nämnt det här tidigare, men jag har fått kontakt med lite göteborgstjejer via Egoinas blogg, och vi startade en gruppchatt på GroupMe då vi tydligen var några stycken som kände oss lite ensamma här i staden. Vissa har flyttat hit utan att känna någon och andra är uppvuxna här men blev ensamma kvar när kompisarna flyttade. Så vi har tjötat en del och försökt få ihop ett datum när vi kunde träffas, men det går verkligen sådär. Första datumet blev inställt då vi var för få som tackade ja, andra gången var jag sjuk (och tror inte det blev något då heller då det bara var två som tackade ja) och tredje gången är idag. Det är jag och två tjejer som tackat ja, varav den ena antagligen måste jobba över... Det var lite diskussion igår om att ta det någon annan dag men fick inget definitivt svar och idag har jag inte fått tag i dem... Jag tog och slutade tidigare ändå då jag ligger rätt bra plus på flexbanken så nu ligger jag hemma i soffan och väntar på besked. Får väl erkänna att suget minskat något dock när man hela tiden måste jaga folk.. Och varför tackar alla nej hela tiden?! Hela tanken med gruppen var ju att träffa folk..?! Suck. Jag blir så trött. Är just nu mer sugen på att möta upp Erik när han slutar jobbet, köpa något gott att äta och sedan krypa ner i soffan och inte röra mig en millimeter. 

 



Dagens störningsmoment

(Jag vill så gärna skriva "störelsemoment" av någon anledning ...)

Dagens störningsmoment är i alla fall män som ställer sig mitt framför en när man står i en grupp. Det har hänt flera gånger och verkar vara väldigt vanligt här på Volvo. Är inte ens säker på att gubbarna vet vad de gör. Alla är trevliga och hjälpsamma i övrigt, men står man i en grupp och pratar så händer det titt som tätt att en av gubbarna liksom tar ett kliv framåt när de ska prata och så ser jag helt plötsligt bara en ryggtavla. Det kanske funkar när det bara är långa män som står där men det funkar sämre när det även ingår kortare personer i gruppen. Oftast så funkar det att bara ta ett steg åt sidan men när man fått göra det X antal gånger under en kortare diskussion så börjar tålamodet tryta. Jag vill ju dessutom ha mitt personal space men det funkar verkligen inte här. Eftersom typ alla sådana här möten är nere i fabriken där det låter som fan av alla maskiner så måste man stå nära folk för att höra vad de säger. Står man då i en grupp där alla vill höra vad som sägs så blir det trångt. Och lämnar jag då en liten lucka med luft framför mig så kanske någon annan tycker det är himla smidigt så de trycker in sig där = de ser och hör bättre och jag får en rygg som blockar totalt. Så får väl bli bättre på att knö helt enkelt. Trökigt att det ska behövas bara. 



Random bilder från helgen. Längtar verkligen hem till soffan just nu. Jag är trött och hungrig och allmänt seg i kroppen. Är inbokad på ett skivstångspass i kväll men väger lite mellan det och mathandling + färga håret. Hinner inte båda men är egentligen inte så sugen på någotdera. Just nu vill jag bara sova. Eller äta först så magen slutar vråla - sedan sova. 



Måndagshumör

Hehe, skrev nyss ett långt gnälligt inlägg om hur jag inte kan bestämma mig vad jag vill göra med mitt liv, men känner nog inte riktigt att det passar här på bloggen så deletade hela skiten. ;) Vissa saker bör man kanske bara hålla i huvudet. Eller i alla fall inte printa ner och publicera inför hela världen.
 
Får försöka tänka positivt. Saker och ting löser sig oftast till sist ändå. Den här killen får mig till exempel att känna mig jävligt löjlig som gnäller över mitt liv. Gissar att ni hört talas om honom/sett något av hans klipp, men om inte så är det verkligen på tiden. Enjoy. Nu måste i alla fall jag nana, borde lagt mig för länge sedan...
 



Grinig och missunnsam

Förstår inte riktigt vad som hände med humöret... Har varit en bra dag idag - fint väder, intressanta arbetsuppgifter och trevliga kollegor och jag kunde dessutom sluta tidigt. Erik kom inte riktigt iväg som beräknat så jag gick hem själv först så skulle han höra av sig när han var på g. Kommer hem och lägger mig "för att vila lite" i sängen, somnar och blir väckt av Eriks samtal typ en halvtimme senare. Och är tokgrinig. Erik pratar glatt på och berättar att han fått lönerevision (IGEN?!) och jag bara muttrar och blir surare och surare. Förstår verkligen inte vad som hände. Får skylla på att jag var (är) trött och hungrig, det gör aldrig underverk med mitt humör.
 
Kan även spela in att jag inte var speciellt nöjd med den löneökning jag får i år, varför jag blir ännu mer irriterad över att Eriks chef tydligen älskar att slänga ut pengar till höger och vänster. Jag hade pratat med ordföranden för Sveriges Ingenjörer på ÅF innan mitt lönesamtal och han tyckte att jag låg rätt lågt om än fortfarande inom spannet på ÅF så jag skrev ut massa papper med statistik och förberedde mig inför mitt samtal, men visade sig mer vara en monolog än en dialog. Chefen hade redan bestämt vad jag skulle få och han tyckte att jag låg "väldigt rätt" i lönen så hade inte mycket att komma med där. Förklarade att jag inte var helt nöjd men kom ingen vart så accepterade till sist även om jag frågade vad jag behövde göra för att hamna högre nästa år. Jag får antagligen högre procent än flera andra dock då jag får ca 1,8% ökning medan riktvärdet i år är 1,5%, men ändå. Det ger liksom inga pengar.
 
Medan Eriks chef däremot höjer Eriks önskade lön med 3000 vid anställningen, ökar den igen med 4000 genom lönerevidering efter ett halvår, med kommentaren att han inte kommer få någon ordinarie ökning ihop med resten av kollegorna nästföljande år (i år), vilket han visst fick ändå då chefen "fick lite pengar över" och därför höjde Eriks lön med 800 kronor i april. Och nu så körde de alltså en lönerevidering TILL så att lönen ökades med ytterligare 1000 kronor. Så Erik har gått upp 5800 på två år och ligger nu 3800 över mig... Och Erik jobbar visserligen som fan så jag kan förstå att han får en bra lön, och jag skulle verkligen inte vilja hans jobb, men jag blir ändå lite bitter. Jag missunnar egentligen inte han lönen, men jag vill ha samma liksom. Bygg verkar ju i och för sig ligga högre än maskin rent generellt och försäkringsbranschen ligger också väldigt högt, plus att de verkar vilja hålla kvar Erik så kan förstå en viss löneskillnad, men samtidigt så tänker jag att jag pluggat längre, blev klar snabbare med utbildningen och har jobbat längre efteråt. Vart tog jag vägen på kurvan?
 
Äh, fan jag vet inte. Jag tycker egentligen inte att jag har en speciellt dålig lön, den är högre än många andras så jag borde inte klaga, det är mest när jag jämför som jag blir bitter. Jag har inget emot att det går bra för andra (så länge det är motiverat, hatar folk som glider runt på bananskal) men jag har tydligen desto svårare för att bli lämnad kvar bakom. :) Men har ju inte direkt varit något bra år för mig att visa vad jag går för heller, många projekt som lades ner eller rann ut i sanden så har typ suttit av halva min anställning på ÅF. Vilket kanske inte direkt motiverar någon skyhög höjning även om det inte direkt är mitt fel att det blivit som det blivit. Håller tummarna att det här året blir bättre, och skulle jag fortfarande vara sjukt onöjd med resultatet nästa år så får jag väl söka nytt jobb, inte värre än så. Jobbigt att hitta nytt jobb inom mitt område i Trollhättan om vi nu bygger hus där, men det är ett senare problem... ;)
 
 



Smidig personal på ICA

Asså... Nu är jag redigt irriterad. Riktigt kryper i kroppen. Traskade hem från tåget ihop med Erik eftersom det - trots de väldigt mörka molnen - ändå var uppehåll, och passade på att handla helgmaten på vägen. Slogs med en miljon människor i gångarna och velade fram och tillbaka kring vad vi skulle köpa då ingen av oss egentligen var sugna på något. Slutade med hamburgare idag och tjockpannkaka till Erik imorgon när jag är iväg, och sedan slank det väl ner lite annan skit också som godis, melon, chips osv. När vi då sedan står i kassan så lastar Erik upp grejerna på bandet och jag ställer mig för att betala. Eriks lapp med streckkoden för snusen kommer fram och tjejen i kassan tittar upp och säger:
 
- Ursäkta, men jag måste få be om att se legitimation på dig.
Jag skrattar till lite men plockar fram körkortet och sträcker fram det och tjejen kollar på det noga, varpå hon kläcker ur sig:
- Ojdå. Ja, men nu blev du väl glad när jag frågade i alla fall!?
(Huh?) Jag ler lite stelt och mumlar något intetsägande och undrar vad fan hon menar med det. Leendet stelnar totalt när hon sedan fortsätter med:
- Ja, jag såg hur du riktigt lyste upp när jag frågade. Jag tycker det är så roligt att göra folk glada.
 
Jo, men tjena. Jag är 28 år, jag är inte lastgammal. Jag har inte riktigt nått den nivån att jag blir glad när folk frågar efter legget när jag skall köpa något (blir man någonsin det?). Jag bryr mig inte speciellt mycket när de frågar utan tycker mest det är lite löjligt (kom igen, jag ser knappast ut att vara under 18) men gissar att bruden totalt missförstod mitt skratt när hon frågade. Så nu gick jag hem och funderade på hur gammal jag verkar vara egentligen. Uppenbarligen SER jag så pass ung ut att man måste fråga om leg för att köpa något med 18-årsgräns, men ÄR gammal nog att folk tror jag blir glad av att bli misstagen för en ungdom...? Fick en liten mini-livskris där på hemvägen. Jag gissar att tjejen bara ville vara trevlig men jävlar vilket plumpt sätt att lägga fram det på.
 
Jaja, whatever. Får koncentrera mig på bra saker nu, ingen lust att vara på dåligt humör ikväll. Så mumsar godis (helvete vad mycket choklad jag lyckades plocka på mig?!) och lyssnar på bra musik. Laterz. 
 



Fredag fredag fredag!

Nedräkningen är i full gång. Bara några timmar kvar till helgen nu. Skall bli så skönt att komma hem. Sov verkligen piss i natt så är lagom pigg just nu. Drömde massa mysko drömmar som inte riktigt ville släppa taget så har känt mig lite olustig hela förmiddagen. Börjar släppa nu dock som tur var. Var inga egentliga mardrömmar dock (enligt mina mått mätt i alla fall) så inga monster, mördare, springa-så-fort-man-kan-men-inte-ta-sig-någonstans, någon-som-jagar-en-och-hittar-en-var-man-än-gömmer-sig eller liknande, men var många drömmar om att bli lämnad ensam, bli bortglömd/ignorerad osv, vilket på sätt och vis känns värre. Känslan stannar kvar länge efteråt i alla fall. Funkade inte ens att krama Erik mitt i natten utan så fort jag somnade om så var det en liknande dröm igen. Mycket obehagligt. 

Men som sagt, börjar släppa nu. Sitter här mätt och belåten efter lunchen och dividerar kring huruvida vi skall på bio ikväll eller ej. Går många filmer jag vill se nu, men eftersom jag skall till Karlstad imorgon så kanske det vore skönare med en lugn kväll i soffan... Erik är rätt trött han med (jobbtripp till Skåne den här veckan också, med tillhörande krogvändor) så lutar antagligen åt att vi blir kvar hemma. Inte fel det heller. ^^

Nej, om man skulle återgå till "jobbet" kanske. Toodles!





( Yes, jag är uttråkad. )



Vi fucking vann!?!

 
Lite glad också att Ryssland inte vann. Nog för att låten var rätt bra, och nog för att man inte skall blanda ihop musiken och politiken, men ändå liksom. Fast i och för sig. Det hade varit intressant att se hur Ryssland skulle klara av att arrangera hela skiten när de är så jäkla emot hela homokulturen som onekligen är en rätt stor bit av Eurovision och schlager-sammanhangen... ;)
 
Klockan är snart halv tre så börjar antagligen snart bli dags att dra sig mot sängen, men var tvungen att hoppa in här först. Tog några foton på TVn för att lägga upp på Instagram så fotona är rätt värdelösa och passar inte riktigt här då kvaliteten är kass, men va fan, skit sam. Vi vann! :D
 
 
En helt annan sak... Nackdelen med att träna på morgonen måste vara att träningsvärken sätter igång på kvällen istället för nästa dag. Min mage har börjat krampa lite trevligt. Nös nyss. Trodde jag skulle dö. Lär bli ännu roligare imorgon. Tur jag är ledig så jag kan gräva ner mig i soffan och inte röra mig i onödan. ;) Well, nightynight folks



Eurovision Song Contest 2015 Final

Dagen blev precis så slapp som jag trodde. Vi har legat i soffan hela dagen och inte rört en fena. Erik har spelat tv-spel och jag har kollat i huskataloger. Hur mysigt som helst. Orkade oss inte ens iväg för att köpa mat utan beställde hem thaimat. Testade ett nytt ställe och tja, det var väl helt ok. Kanske till och med rätt gott, men lär ändå inte beställa det igen. Smaken är liksom bra men allt är så jäkla milt?! Vi kanske har vant oss vid de starka rätterna på Aray i Karlstad, men kontrasten är slående...
 
Fick Erik att sitta med och kolla på finalen i Eurovision, även om han kanske inte ser sådär himla mycket bakom mobiltelefonen... ;) Tycker att nivån på bidragen i år ändå är helt ok, några som jag verkligen gillar och några jag verkligen inte gillar, men majoriteten ligger där någonstans på "helt ok"-skalan. Men mellanakterna och pratet från programledarna är ju helt jävla totalt värdelöst?! Sjukt deprimerande...
 
De bidrag jag anser värda att nämna är i alla fall som följer:
 
3 - Israel - fortfarande lika charmig, man kanske aningen svajigare på rösten idag? Nerver?
4 - Estland - absolut en av toppfavoriterna, verkligen älskar den! Deras röster matchar så jävla bra och hela låten ger mig en väldigt bra feeling
10 - Sverige - Jepp, Måns är fortfarande en av favoriterna
11 - Cypern - väldigt fin röst på snubben, men tyvärr rätt tråkig låt
12 - Australien - älskar låten! Svängig och catchy. Lika bra live som den inspelade versionen
14 - Österrike - kan inte riktigt bestämma mig om denna, gillar soundet men ändå inte liksom...?!
16 - Montenegro - fortfarande skön, men fattar fortfarande ingenting ;)
17 - Tyskland, gillar den här låten skarpt, jäkla skön röst på bruden. Hon ser dessutom exakt ut som huvudskådespelaren i filmen Pitch Perfect...?! :O
21 - Spanien - kraftfull röst och jäkligt snygg brud, men kanske lite tråkig låt
25 - Ryssland - bra, kraftfull röst och ok låt. Ser dock ut som att bruden håller på att få en panikattack emellanåt.
 
 
 
Gällande vem jag håller på så är jag lite osäker... Naturligtvis så håller jag på Måns per automatik, men vettefan om jag egentligen vill att Sverige anordnar tävlingen igen. Känns som att det bara kostar massa pengar... Mina favoriter för vinst är i alla fall Sverige, Australien, Estland och Tyskland. ^^ Så nu håller vi tummarna!



Eurovision Song Contest 2015 Deltävling 1

Hade på första deltävlingen i Eurovision Song Contest på svtplay på datorn i köket medan jag fixade resten av veckans matlådor (lax, potatis, haricots verts och romsås, längtar till morgondagens lunch...) men nu sitter jag nermysad i soffan och lyssnar på det lilla som återstår. Många dåliga låtar, några rätt bra (eller i alla fall med potential) och majoriteten någonstans däremellan.
 
"Favoriterna" är i alla fall:
 
1 - Moldavien - kan bli bra på dansgolvet, men var tyvärr väldigt kass/svag sångröst på den snubben... Men efter en vända i studion kanske...?
3 - Beligien - ingen egentlig favorit, men tror den kan bli bra på radion, kanske med en liten remix...?
6 - Grekland - bra låt, stark röst på bruden men osäker på om jag minns den imorgon.
7 - Estland - en av favoriterna, skön, gungig låt och allmänt väldigt härliga röster. Hoppas hoppas att den går vidare, men är lite udda stuk på låten så vettefan. Mina favoriter brukar åka ut tidigt... :P
12 - Ryssland - bra röst men rätt tråkig låt. Lär inte komma ihåg den imorgon.
16 - Georgien - sjukt cool tjej, bra röst, ok låt. Låter nog bättre än vad den är på grund av resterande låtar dock...
 
Hittade faktiskt min favorit på Youtube, så om ni missade detta eminenta program (hö hö) så kan ni ju njuta av i alla fall detta bidraget. ;)
 
 
Lite tråkigt att sitta och titta på sådant här ensam faktiskt. Erik är ju så totalt ointresserad han bara kan bli så fick inte med honom till soffan hur mycket jag än försökte övertala honom med pussar, hårkliande och gnällande om att det är en pojkväns plikt att ställa upp på flickvännens nycker... ;) Han kunde (motvilligt) gå med på att se finalen på lördag men delfinalerna får jag uppenbarligen se på egen hand. :P Trökigt när man inte kan sitta och hissa och dissa bidragen ihop med någon, klaga över kläderna, den dåliga engelskan, programledarnas tråkiga mellanaktsskämt osv osv.
 
Men jaja, jag överlever, man kan ju inte ha/vara på fest med vännerna varje gång det är Eurovision för att dissa allting ihop. ;) Är ju inte alla som uppskattar kombon TV-program och fest heller även om jag tycker det funkar. :P
 
Och wihoo! Estland gick vidare! Nu skiter jag i resten, tänker vara glad att min favorit gick vidare. :D Perfekt avslutning på kvällen så är la dags att dra sig mot sängen nu kanske. Nightynight.



Världens mesigaste röst..?

Hahaha, fy fan alltså. Har fått en massa intalade meddelanden på min jobbtelefon från folk som vill ha tag i förra nummerägaren (himla smidig grabb från Gävle som uppenbarligen inte är så bra på att meddela folk att han bytt nummer) och börjar tröttna så smått. Kom på att jag fortfarande har standardsvaret kvar på min röstbrevlåda och kom på att jag kanske kan bli av med vissa som ringer om jag talar in ett eget meddelande där jag förklarar att mobilen tillhör ÅF i Trollhättan. Sagt och gjort så talade jag in ett eget meddelande som jag sedan fick lyssna av innan jag kunde godkänna. Och herregud alltså?! Är det min röst?! Jag låter som att jag är åtta år gammal?! o_O En ljus pipig röst som jag verkligen inte kan identifiera mig med. Herregud vad hemskt om jag gått runt hela livet och låtit sådär medan jag inbillat mig själv att jag haft rätt djup röst för att vara tjej. Min världsbild är krossad... -_-

Skall göra ett försök till att få till en vettigare inspelning men får vänta tills jag är ensam i rummet så jag inte behöver prata så lågt. Försöker desperat intala mig att det är därför det låter som det gör på nuvarande inspelningen... ;) 



Dagens störningsmoment ...

Då kör vi en favorit i repris. Ibland blir jag bara så trött på folk. Dagens störande människor är:
 
¤ Folk med stora väskor eller ryggsäckar som inte verkar ha minsta koll på hur mycket plats de tar upp. Extra roligt om de svänger runt fort och man står strax bakom dem. 
 
¤ Folk som genar framför en medan man står och pillar på mobilen i väntan på tåget så att man är nära att tappa telefonen i backen eftersom de fastnar i sladden till hörlurarna. Någon decimeters avstånd är väl ändå inte för mycket begärt?!
 
¤ Folk som reser sig upp för att hoppa av tåget/bussen/spårvagnen långt innan man når stoppet så att man blir tvungen att flytta på sig och oundvikligen trampar någon tredje person på tårna/buffar i någon med väskan/trycker sig alldeles för långt in i någons personliga sfär/håller på att välta eftersom man måste släppa sitt handtag mitt under den väldigt ryckiga färden. Vänta tills vi stannat så KOMMER jag att flytta på mig, jag lovar.
 
 



Dagens störningsmoment ...

Alltså, ibland blir jag bara så sjukt trött på människor. Vissa dagar känns det verkligen som att folk anstränger sig för att vara så jobbiga och störande de bara kan. Dagens fångst:
 
¤ Folk som går långsamt i grupp så att man omöjligen kan komma om dem.
 
¤ Folk som stannar upp så fort de kommer upp för en trappa så att man nästan går in i ryggen på dem. Vet du inte vart du skall ta vägen så gå gärna några meter fram eller åt sidan innan du stannar så att jag slipper svära (tyst) åt dig.
 
¤ Folk som ställer sig i tåggången och kollar på alla platser för att kunna bestämma sig var de vill sitta. Behöver du betänketid så släpp gärna förbi mig först. Speciellt om det droppar in några hundra människor från andra hållet som börjar ta alla lediga platser medan du står i vägen för mig och funderar.
 
Så med andra ord är ett av mina hatobjekt långsamma människor som är i vägen för andra. Och det finns tyvärr väldigt (VÄLDIGT) många av dem.
 
    
 



Fullspäckad helg

Återigen så har helgen gått alldeles för fort, men den här helgen har vi i alla fall hunnit med en massa. Drog till Utby igår för att byta däck och serva bilen med olja, glykol, vårstädning osv och efter det var det mat, dryck, lekar, krocket och allmänt en massa tjöt ihop med päronen och deras vänner. Hade tänkt dra hemåt relativt tidigt men efter några glas vin och drinkar och diskussioner om allt från politik till hus till fester till gamla minnen så var klockan rätt mycket ändå. Var tillbaka i Göteborg runt ett-snåret och satt väl uppe någon timme innan sängen kallade.
 
    
 
Rotade runt lite i garderoben igår och hittade en tröja längst in som hade lappen kvar. Älskar när jag hittar nya gamla kläder som jag glömt bort. ;) Sällan jag har vitt på mig men den tröjan lär nog användas mer hädanefter ...
 
Idag drog vi till Trollhättan på förmiddagen för att gå på visning i ett hus (LÄNK) vi kikat på på Hemnet. Har lite motstridiga känslor såhär efteråt. Jag är medveten om att jag i dagsläget inte kan få det hus jag egentligen vill ha och drömmer om, men frågan är hur mycket man kan tänka sig att kompromissa. Teoretiskt sett så har vi råd att köpa mitt drömhus, vi har två bra löner och stabila jobb så kan lätt få rätt höga lån, men vi har ingen lust att lägga ner en förmögenhet på ett hus och sedan inte ha råd att unna oss annat. Dessutom så måste vi bo på ett bra ställe så att Erik kan pendla till jobbet i Göteborg och jag kan ta mig till kontoret i Trollhättan. Vilket ungefär innebär centrala Trollhättan ... Mellan Trollhättan och Göteborg finns bara mindre samhällen, som till exempel Lilla Edet, och där kan jag verkligen inte tänka mig att bo, och i Göteborg är det svårt att hitta ett bra hus. Det måste ju dessutom ligga mitt i Göteborg eller strax norr om för att MIN pendling skall funka. Speciellt efter årsskiftet då vi kommer att ha flyttat vårt kontor ut från centrala Trollhättan så att min pendling blir ännu längre än vad den är idag. Såattehh ... Trollhättan it is.
 
Huset var dock i sämre skick än vi trott så från att ha varit rätt taggade så är vi nu lite tveksamma. Stommen är bra och layouten är helt ok om än inte perfekt. Vi trodde att taket var nylagt då det ser ut så på bilderna men visade sig att de endast behandlat takpannorna så de kommer antagligen behövas bytas om något år eller två. Det är en återvändsgata så är ingen trafik utanför och trädgården är stor och fin och väldigt insynsskyddad trots hus runt omkring, vilket är väldigt viktigt för min del då jag inte vill ha folk för nära. Inuti huset så är det bra skick på golv osv men det är vitbeige strukturtapet överallt. Verkligen överallt. Eller nej, i ett rum var det knallgrön mönstrad strukturtapet, och i huvudsovrummet var det en hemsk brun mönstrad strukturtapet. Med andra ord så behöver alla rum i huset tapetseras om. Vilket inte är så dyrt i sammanhanget, men tidsödande. Erik är dessutom orolig över badrummen då han inte tror att de är renoverade på ett korrekt sätt. Så jag vet inte, hamnar det på rätt pris så kanske vi slår till, men det accepterade priset ligger på 2,3 miljoner så vettefan. Får se hur budgivningen går.
 
Tänkte gå på visning på ett annat hus på torsdag också om Erik bara kan flexa från jobbet. (LÄNK) Vi kollade på bilderna igår och blev lite kära, men när vi åkte förbi utanför på vägen hem idag så blev jag lite skeptisk. Det är en hörntomt med väg på två sidor varav en rätt trafikerad och tomten är inte alls så stor som den ser ut att vara på bilderna. Men vi får la se vad vi får för feeling på torsdag I guess ...



Om ni är sugna på mardrömmar ...

... så kan ni ju klicka in HÄR. Jag klickade mig in på ett av alla de där clickbaiten på Facebook och klickade sedan vidare på det jag tyckte såg intressant ut, inklusive denna - Scary stories that are only two sentences long. Riktigt bra skrivna då de skapar en väldigt målande bild med väldigt lite text.
 
2-sentences-1
 
Men ångrar mig lite nu i efterhand då jag rent allmänt har en alldeles för livlig fantasi och den nu har fått en hel del bränsle. Hade tänkt gå och lägga mig egentligen då klockan börjar närma sig halv två, men tror att jag sitter uppe lite till och ... googlar på kattungar eller något.

« Tidigare inlägg