Ifall ni undrar varför jag är så inaktiv på bloggen lr facebook för tillfället så beror det på att vi inte har något internet hemma efter det förbannade åskovädret. En smula störande så. Speciellt eftersom man då helt plötsligt kommer på en hel jäkla massa saker som man bara nödvändigtvis måste göra på internet just precis nu...
Är i thn just nu, så passar på att sno Eriks dator och internet medan han står i duschen. ;)

Har bestämt mig för att hoppa mattetvåan nu. Det är en vecka kvar och då jag jobbar varenda dag fram till tentan, så ser jag inte hur jag möjligen skulle kunna klara den, då jag inte pluggat speciellt mycket hittills och det lilla jag kunde har förpassats till glömskans skuggor. I våras satt jag och totalpluggade typ dygnet runt i en vecka och jag klarade den fortfarande inte, så jag ser inte hur jag skulle klara den nu när jag har några halvdagar efter och före jobbet...
Mitt beslut mottogs sådär bra av päronen... Pappa är övertygad om att jag kan klara det om jag bara anstränger mig och att jag alltid kommer ha något annat för mig och alltså aldrig kommer att kunna koncentrera mig till 100% på matten så varför inte försöka nu...?! Typ... Well, det är väl som Karin sa också (diskuterade detta med henne i förmiddags) att jag inte känner för att börja den nya terminen med ett misslyckande, att bli nedtryckt i skosulorna det första jag gör är väl... sådär lockande.
Jag har dock mått pyton över det här beslutet hela dagen. Hela kroppen har vart i uppror då jag tycker att det är fegt och dåligt att bara ge upp. Samtidigt som jag inte har lust att chansa och misslyckas. Igen.
Eftersom kroppen inte har lugnat ned sig än så har jag uppenbarligen inte helt bestämt mig. Jag velar alltså fortfarande. Något som bara får mig att må ännu värre och inte hjälper det allra lilla minsta. Egentligen är det ju bara att göra ett val och sedan stå fast vid det. Men det är inte så jäkla lätt som det låter. Jag VILL ju inte ha matten hängande efter mig direkt.

Nej, nu skall jag släppa detta för en stund iallafall och bara mysa med Erik.
Verkligheten får vi ta tag i imorgon istället.

Puss på er

Sitter här och grämer mig över att så få läser min blogg, samtidigt som det slog mig att det egentligen är rätt praktiskt. Då slipper jag sitta och censurera en jävla massa bara för att någon jävel skulle kunna ta illa upp. Läser ingen skiten kan ingen heller ta illa vid sig, mohaha. Gäller att ta det goda med det onda eller hur man nu säger.

Sova nu, jobb, party och älskling imorgon. Yatta.

Btw så höll jag på att totalkrocka tidigare när jag körde in till Anna. I andra stora rondellen vid Torp från mig sett så kör en bil i högerfilen och istället för att fortsätta rakt fram vilket jag förutsatte så svänger idioten vänster!? Utan att blinka dessutom!? Och där kommer jag i full fart i vänsterfilen och tänker köra rakt fram... Kunde blivit riktigt najjs. Blev en tvär sväng höger in på andra filen för att inte kvadda sidan på den andra bilen. Sådana förare borde skjutas. Utan tvekan.

Jag: Hopps, vart har min frisör tagit vägen då?
Syrran (med mobilen fastklistrad vid örat som vanligt): Jävlar ja, jag skulle ju klippa dig...!
Jag: Äh, går la att göra någon annan dag också, är ju ingen panik.
Syrran: Eh... jo, det är det. Du ser hemsk ut.

Syrran undrade häromdagen om jag verkligen var en tjej då jag inte kan göra ett skit med mitt hår. Jag kan låta det hänga fritt och jag kan sätta upp en tofs... Men det är ungefär så långt som mina kunskaper sträcker sig. Jag var änna korthårig, snudd på snaggad när alla andra brudar roade sig med sånt. Det var visst en miss. Min kära syster tillade desutom att jag ser ut som en man när jag drar bak håret, gissningsvis i en tofs eller knut. Jag är depp.
Hört liknande kommentarer från min käre pojkvän också, så kanske skall börja ta det på allvar...?

Ser jag ut som en man? o_O
Snyft. Riktigt så illa kan det la inte vara? Även om jag nu inte har det allra mest feminina ansiktet...

Jadu Erik, du kanske har blivit ihop med en hycklare? Jag kanske egentligen är en man som försöker föreställa en kvinna? Jag kanske är en transa?!
Nej, de är nog också bättre än mig på att göra frisyrer och vara kvinnliga. Fan.

Jag saknar dig redan.

Hur skall jag överleva den här sommaren..?

Kallprat kallprat kallprat... Shit vad jag suger på kallprat. Finns det kurser i sådant?

Satt i skolan till runt halv 5 då jag drog till stan med Erik för att köpa linsvätska. Väldigt upphetsande indeed. Trots tjöt ville han dock inte med och spela frisbeegolf efteråt (big surprise) så blev en sväng till Maxi istället där vi skulle inhandla lite basvaror i form av mjölk, bröd och flingor... Vilket slutade i en full korg som vanligt.
På vägen in hade Erik sagt att han inte visste hur mycket pengar han hade så han ville inte köpa en massa andra saker vilket jag hade tolkat som att han betalade men att vi skulle kontrollera mängden varor... vad han egentligen menade var dock att jag skulle betala... Vilket jag upptäckte vid kassan när han bara gick förbi och ställde sig i slutet av bandet för att packa... -_-'' Jävla tur att jag ens hade med mig kortet då jag traskade runt i mjukisbyxor och hade lämnat jacka och resten i bilen... Rätt irriterande dock då jag väl ansåg att det var hans tur att betala och jag kände mig som att jag blev satt på pottkanten då jag inte hade en aning om hur mycket pengar jag hade på kortet och köpet gick på 250 spänn... Halvpinsamt om man inte har tillräckligt med pengar...
Sedan trodde han sig inte ha tillräckligt med pengar på kortet för att köpa Mcdonkan till oss båda på hemvägen heller och här blev jag grymt irriterad. Till hans försvar skall dock sägas att han väl kommer betala bensinen hem nu till helgen, men anledningen till att jag sällan tankar bilen är att jag typ aldrig åker med den. Förutom hemhem och till affären ibland då... Well, vi behöver ta ett snack om ekonomin rätt snart innan det börjar irritera mig för mycket så det blir en stötesten i förhållandet.

Hoppade in i sovrummet för att "vila" när vi kom hem och hade käkat vilket resulterade i att jag blev väckt nyss.. :P Kunde man ju anat. Well, nu skall det sovas på riktigt, så toodles.

Vet egentligen inte vad jag skall skriva. Vet inte vad jag vill säga. Blev ingen grillning eller avslutningfest med Jeten och Jenny för min del. Fnurra på tråden med E och då han är den jag skulle klistrat fast mig vid på festen försvann suget rätt rejält. Hela kroppen är i uppror, känslorna svallar och jag vet varken upp eller ned längre. Ingenting går som jag vill längre och jag börjar fundera på om inte Annica kanske var nåt på spåren ändå, även om det gör ont att erkänna.
Livet kan inte alltid vara babyrosa och skimrande, men just nu minns jag inte ens när det var i närheten.

Jag vet inte vad jag skall göra. Jag vet inte...

Ville bara skutta in och lovsjunga denna underbara morgon. Jag har sovit skitdåligt hela natten, har väl vaknat en 20-30 gånger, och saker blir la inte bättre av att Erik trillar in vid tretiden då han äntligen lyckats komma ifrån sina serier. Fine för honom, han börjar ju inte förrän efter lunch! Mindre fine för mig som börjar klockan 8. Mitt huvud fungerar inte riktigt som tänkt idag varför jag verkligen ser fram emot en heldag i skolan med föreläsningar, rapportskrivande och en jävla fadderutbildning. När jag sedan kommer hem efter 19 så måste jag sätta mig med alla skisser jag skall ha gjort tills imorn för att inte tala om uppsatsen. Härligt härligt. Och för att göra denna morgon fullständig så spöregnar det ute. Och Erik har slarvat bort mitt stora paraply. --- Jag kommer alltså få gå till skolan med mitt pyttelilla ostabila paraply vilket närapå kommer garantera att jag blir dyngsur.
Enda positiva denna morgon är att jag kom upp någorlunda i tid och har hunnit laga mat till en matlåda. But that's about it.

Är så jävla dum när det kommer till mat. Jag velar fram och tillbaka om vad jag skall göra och är sedan för lat för att sätta igång. Och när jag sedan håller på att fullkomligt dö av hunger, då vill jag ha mat snabbt, snabbt, vilket helt utesluter potatis eller ris. Vilket gör att det brukar sluta med mackor eller flingor eller möjligen - om jag är ambitiös - makaroner och korv... Patetiskt.

Men nu skall jag fanemig göra mat i form av lax och potatis, så då är bara frågan om jag skall göra med vitlök eller hollandaisesås... Gör jag med vitlök vill nog inte Erik ha vilket gör att jag iaf får en matlåda till senare... Gör jag med hollandaise kommer det inte bli en smula över... Nackdelen att bo med en man som fullkomligt slukar mat, matlådor är ett minne blott.

Sitter här och funderar över mitt liv. Allt som kunde varit men aldrig blev och allt som inte blev som det skulle... På val man gjort som på samma gång är de bästa och de sämsta man gjort. De vägar man valde och de man valde bort. De vänner som har försvunnit och de som har tillkommit. Och på hur man inte kan göra något ogjort hur mycket man än önskar det. Om man nu önskar det.

Och hur deprimerande det är att sitta och fundera på sådant här en torsdagsförmiddag.

Tar och hoppar in i duschen istället för att deppa ihop tror jag bestämt.
Sedan är det skola och energiteknik som gäller, hallelujja.

Sandra tipsade om denna:

...och måste bara säga att den var JÄTTEGOD. Sur som fan, men det var ju halva charmen. :P Har ju letat som en galning efter en citronjuice - helt förgäves kanske skall tilläggas. Nu gäller det bara att hålla sig från att dricka upp allt på en gång... Får se hur bra det går. :P Man kanske skall köpa på sig ett lager med tanke på att det är en säsongssmak...?

Den här dagen började ju piss. Sovit dåligt hela natten och vaknat flera gånger... Dels av att E muttrat en massa och dels för att jag haft mardrömmar. Vaknade ur första mardrömmen, helt darrig och kallsvett och inser tacksamt att jag har en varm skön kropp att kura ihop mot och somnar igen efter en stund. Bara för att åka tillbaka till samma jävla mardröm en gång till bara att jag den här gången inte vaknar på samma ställe utan fortsätter fanskapet en bra stund till!? Inte helt ok asså. Så just nu är min kropp helt upp-o-ner och hjärnan vill bara gå och lägga sig. Det ville den visserligen redan igår men ändå... Var inte riktigt så här jag hade tänkt ladda inför tentan... Jag skulle ju vara utvilad och pigg för fan!? Vad hände?

Inte en jättebra dag idag. Vaknade och mådde grejjt men så fort jag började käka frukost fick jag ont i magen igen och det har nu utvecklat sig till ett smått illamående som kommer och går sådär lite trevligt. Är inte på nivån att jag vill springa till toan, men när inte ens min stora godispåse lockar... Tja, då är inte Sissi frisk helt enkelt.

Städat lägenheten idag också då det höll på att bli en sanitär olägenhet, på tiden om man säger så. Disken är dock kvar... Suck.
Erik är iväg och spelar squasch, scuasch, squash...? Eh, bollspel och jag sitter och hoppas att jag är fit for fight ikväll då J&J har inflyttningsfest, lite dåligt att inte komma på deras när de kom på vår... :) Men då varken kropp eller humör riktigt verkar vara på min sida idag får vi se hur det går.

Kom på att jag inte beställt boken till kursen i materialteknik än så gick in på adlibris... och såg både att boken var slut och att reapriset var över och att den nu kostar 400 spänn mer än tidigare. Jag bröt ihop och började storlipa. Ingen bra dag helt enkelt.

Nu skall jag diska. Inte för att dagen blir bättre av det men då blir fanskapet iallafall gjort.
Puss på er...

Hemma igen... en smula tidigare än planerat... Metallica ställde in konserten. Yepp, ni hörde rätt, Metallica ställde in dagens konsert pga sjukdom så var bara för alla fansen att vända och åka hem igen. Smidigt när man kört ända till Stockholm och taggat för iallafall min första Metallicakonsert. Blev så jäkla förbannad och visste inte vart jag skulle ta vägen. Eller egentligen var jag nog bara grymt besviken - vilket jäkla antiklimax!? - men maskerade det som ilska.

Spenderat hela helgen i Stockholm vilket iof är najjs i sig, men hela syftet med att åka dit var ju för konserten... Visserligen käkat gott, shoppat en del och strosat runt och njutit av staden samt gått på bio, men ÄNDOCK!? Satt och tänkte ut hur jag skulle breda ut mitt missnöje här och krydda texten med alla tänkbara svordomar för att visa hur förbannad jag var, men just nu känner jag mig bara... tom. Så orkar inte riktigt.

Metallica skall dock komma tillbaka i maj som planen ligger nu och då kommer våra biljetter fortfarande gälla, men vem säger att vi kan åka i maj...? Kanske krockar med något annat då? Om inte annat så är det ännu en gång med bensin om vi kör... Pengar går det ju oavsett.
Extra snopet är det eftersom jag köpte mig en t-shirt... Large så lär ju knappt ens kunna ha den, men tänkte "va fan", är ju najjs att ha en trots allt. Så nu kan jag ju visa barnbarnen att jag NÄSTAN var på en Metallicakonsert. Känns grejjt.

Godnatt allihopa. Skola imorn klockan åtta. Looking forward to it. Not.

Puss

Fick just en faktura från Sats med påminnelseavgift då jag inte hade täckning på kontot när de skulle dra pengarna... Saken är den att jag hade sett att jag inte hade några pengar, men hittade inte själva betalningen... Jag letade som en galning genom hela banksidan efter det jäkla autogirot och det står bara att det är medgivet så att det skall dras, men fanns ingenting på kommande betalningar eller liknande vilket jag tyckte var mysko... Förra gången jag missade (händer lite för ofta, glömmer att föra över pengar mellan kontona...) så fanns själva "fakturan" fortfarande kvar, det var bara för mig att ändra datum och skicka in den... Men nu har jag inte hittat det...? Hur skall jag då kunna rätta till det liksom...? *irriterad* Inga stora summor vi snackar om ivf men mest bara störande... Är ändå 80 bugg vi snackar om!

Vet inte riktigt hur jag skall känna för tillfället. Hade vart på en promenad ner till sjön med Erik i solskenet och vi hade käkat "frukost" (varm choklad och mackor) där nere på en stenhäll (ok, att klockan var närmare två men var ändå första måltiden för dagen så får la räknas som frukost... ;) ) och allt var toppen bortsett från att Erik kanske går en smula långsammare än vad jag föredrar. ;)
Väl hemma hade jag två missade samtal från pappa och två intalade meddelanden på eurovoice där han berättade att farfar gått bort. Och jag börjar storlipa.

Farfar och jag har aldrig stått varandra speciellt nära. Inte farmor och jag heller för den delen. Vi barn har aldrig egentligen sett fram emot att åka dit då det alltid har handlat om jobb, var det inte kapa träd så var det bära in ved osv. Och farfar var inte speciellt social eller lättpratad och större delen av farmors konversationer handlar om hur ont hon har och hur dåligt hon mår och hur läkarna inte vill hjälpa henne eller att posten alltid är sen osv osv osv. Sedan att de alltid haft en massa härliga djur och massa katter och kattungar och en hel låda serietidningar som vi älskade när vi var mindre, och att farmor alltid har minst 20 olika sorters kakor ståendes framme, det har lätt hamnat i skuggan.

Jag insåg inte att jag skulle bli så här ledsen.

Att farfar dog var inte speciellt oväntat, han har varit dålig jättelänge. Efter diverse kollapser och attacker hörde han knappt någonting, såg nästan ingenting och pratade knappt. Åldern hade väl tagit ut sin rätt den också och han har åkt in och ut på sjukhuset. Men ändå...
Pappa hade tydligen pratat med honom igår kväll och han sa att det var svårt att höra vad han sa då han hade svårt att andas pga allt slem. Pappa lät helt ok, men slår vad om att han ångrar den här semestern, eller iaf timingen för den. Samtidigt, som han sa så måste man ju passa på och njuta medan man kan, och vi har vetat länge att farfar inte hade långt kvar. De har sagt i något år att han kan dö när som helst, men att det var tvunget att hända när pappa är på andra sidan jordklotet...

De kommer hem på tisdag och då skall det la ordnas med begravning och allting. Pappa gissade på att det lär bli om en två veckor ungefär så då får jag la se till att åka hem. Eller la, självklart åker jag hem och är med på begravningen.

Jag vet inte om jag egentligen saknar farfar, vi hade inte den typen av band. Det är mer att jag saknar att vi aldrig fick det bandet. Och för att han var min farfar. Stackars farmor och stackars pappa. Fan, nu började jag lipa igen.

Insåg att jag knappt ens har några kort på honom, och jag minns honom inte som frisk och stark från när jag var liten heller. I mitt huvud är han gammal och krokig och sjuk även om det blev mycket värre ju äldre han blev. Varför minns jag honom inte som han var när jag var yngre?

Nu måste jag gå och göra något annat innan jag bryter ihop. Jäkla tur att det inte var något inplanerat ikväll, inte sugen på något annat än att sjunka ner i soffan, môla i mig godis och bara glömma... allt. Efter gårkvällens/nattens disskussion hade jag behövt goda nyheter, men de dåliga bara hopar sig. Undrar hur mycket man orkar med innan det blir för mycket?

Vi höres. Puss hajj

Ringde just och grattade pappa på 50-årsdagen och pratade snabbt med mamma också... De är i Västindien med syrran atm om någon missat det... Det var 29 grader och strålande sol och de strosade runt i staden och kollade in olika affärer... De har även varit och snorklat och besökt en aloe vera-farm och tagit långa promenader... Och här är det iskallt och snöar utanför fönstret. Men ja ä int bitter...

Är så fruktansvärt sugen på att resa utomlands, men finns varken pengar, tid eller möjlighet just nu, och lär inte finnas det på ett bra tag, känns bra. Kanske i slutet av sommarn eller något...? A girl gotta dream.

Well, grattis PAPPA anyväjj... Love ya.


Dad and bro'.

Får återgå till matten. Satte mig med helt fel tenta just... den låg INTE på samma nivå som de andra så nu är jag depp igen. Skall göra några svinlätta tal innan jag lägger mig så kommer det nog kännas prima.

Over and out

Är grymt uttråkad atm så snodde den här från Egoina... Borde verkligen plugga egentligen men orken finns bara inte...  Måste ta tag i det här snart. Som alltid.

Så... nu är klockan 7... Vad ska jag göra nu då...?

Satte över hyra och internetpengar till Erik... Hehe, har 398 spänn kvar på mina båda konton... Sammanslaget... Känner mig mäkta rik. Har visserligen 700 spänn i kontanter (fick ge Erik 500 in cash för hade inte tillräckligt på kontot...) men var ju tänkt att de skulle gå till en ny dator... -_- Har blitt en jävla massa pengar på mat och framförallt Ikea... Tar aldrig slut... Och jag vill fortfarande ha några till tavlor, men knappast atm. Får vänta. Får pengar av mamma den 20e så får leva jävligt snålt tills dess. :) Härligt.